Hittade av en slump en fotoutmaningen Fototriss. Värt ett försök!
Denna vecka är temat: ”På marken”.
En dregglade sötnos med en kanonsnygg body 😉
Tror de flesta skulle gissa på mer än en unge när de ser vårt diskställ… 🙂
Nya rutiner för de vuxna i familjen Palmberg.
Frugan jobbar och de dagar som Anton och Filippa ska till förskolan så får numera Tore följa med. Hittills (båda två dagarna) har det gått fint. Idag somnade han vid hämtning också… Hann dock knäppa ett kort på en glad prick innan han somnade 🙂 Trodde inte när jag tog bilden att han några minuter senare skulle sova. En sak vet man om de små liven – Att man ska inte tro man vet hur de tänker. 😉
Ja det va ett tag sen man va in här och skrev.
Idag börjar en ny fas som 3-barnspappa. Frun börjar nämligen att jobba idag, så nu blir det jag och barnen! Härligt! (Hoppas jag) 😉
Att man som familj har rätt att ha sina barn på förskola när man är hemma med en liten parvel är jag mycket tacksam för. Vi har haft en härlig sommar tillsammans. Men både vi föräldrar och barnen tror jag mår bra av dessa 15 timmar. Känner att jag börjar bli en gladare pappa nu när man Filippa och Anton är några timmar på förskolan.
I tider då vi ska försöka fixa till vårt hus efter vattenskadan är det också välbehövliga timmar för att kunna åka och kika på kakel och annat som måste fixas. Inte helt lätt att göra sånt med 2 ”vilddjur” som man ska ha koll på.
Kvällens bön får bli att frun, Tore och Erika ska få en trevlig tjejhelg och att resten av familjen Palmberg ska få en bra helg i Örebro och även den ständiga bönen om att jobb ska lösa sig.
Ja, rubriken säger väl allt…
Livet känns tjatigt. Man försöker förklara, berätta efter bästa förmåga. Man försöker låta glad och trevlig (även om man är less på att förklara samma sak om och om igen).
Men ork och tålamod är för tillfället en bristvara i detta hus. En ”överkänslig” 4-åring och en ”galet envis och trotsig” 2,5-åring har dragit ut allt ur oss föräldrar.
Väntan på att få sätta igång att återställa huset gör saken inte bättre. Hoppas killen kan få en lucka och komma hit och se om allt är torrt nog för att börja återställningen!
Sommaren är över, folk börjar jobba igen. Hoppas och ber att jag ska få något av de jobb jag sökt!!
Ja, iaf för en liten tid. En av Filippas bästa kompisar ska bli storasyster. Så hon är här medans ”Mamma är på sjukhuset och plockar ut min bäbis.” som Majken så fint beskriver det.
Båda dessa 4-åringar är ganska envisa och viljestarka. Inte helt lätt och en ”svans” som är 2,5 år gör det hela inte alltid lättare. Men eftermiddagen och kvällen gick ändå bra. Lite nervöst hur det skulle gå för de stora att sova, vi visste att Majken brukar sova lite senare än Filippa. Så vi kompromissade lite. Det va en liten utmaning, men tillsammans så klarade jag och Therese av det.
Jag har tänkt det många gånger. Det är tur att man inte är ensamstående pappa. Ett barn behöver en mamma och en pappa. Barnens bästa måste gå före vuxnas längtan efter barn.
Nu är reklamen slut. Får se om man lyckas se hela filmen… 😉
Barnen har vart hemma med oss i sommar. På det stora hela har det vart en underbar sommar! Tror ändå det är bra att de ska börja gå 15 timmar i veckan på nya förskolan. Det är inte alltid man har ork/fantasi/viljan. Så kommer bli bra både för barnen, för Tore, för mig och Therese.
Det märks att det inte är första inskolningen. Båda verkar trivas på sina avdelningar. Det som oftast orsakar mest skrik är orden: ”Nu är det dags att gå hem.”
Att kunna gå till förskolan på ett par minuter gör inte saken sämre!
Nu är det bara ett jobb som saknas (och att renoveringen efter den lilla vattenskadan kommer igång) för att denna familj ska kunna släppa lite funderingar/orosmoment.
God bless you!
Upp och hoppa. Klockan är 06! Vaknar som vanligt av att Anton ligger och skriker: Maammaaaa!!! Paaappaaaa!!! Vi har försökt förklara för honom att om han vaknar kan han gå upp och komma in till oss så han slipper väcka Filippa som oftast vill/behöver sova lite längre. Men idag slog iaf klockan över från 05.59 till 06.00 i samma sekund som jag hörde Anton första gången.
Nu sitter vi och pusslar vid köksbordet. Kaffebryggaren har just gjort sitt för att hjälpa en på traven att bli människa igen.